Veckans gästkrönikör: Maria Segerfeldt "Den sjungande fisken på väggen"

Veckans gästkrönikör / Maria Segerfeldt, balans, fiskar, lugn, oro, veckans gästkrönikör / Permalink / 0

”Here's a little song I wrote, you might wanna sing it not or not... Don't worry, be haaaappy!
Don't worry, be happy now. Uuuuh u-u-u-uh uuhhuhhh”

”En gång till!” Så tryckte jag och min barndomsvän Lisa på den sjungande fiskleksaken igen. Och igen och igen…Vi hade just gått ut första klass och jag tror inte vi förstod vad fisken sjöng, men ordet ”Happy” hade vi greppat. Och glada var vi när vi satt där i det stora sommarhuset på Åland med fönster som släppte in sommaren och havsutsikten samtidigt som vi gång på gång spelade upp fiskens melodi.

Minnet är nog en aning romantiserat eftersom jag har spelat upp det för mitt inre så många gånger att jag tappat räkningen. Men oavsett om det är romantiserat eller inte, skulle nog varenda människa må bra om hon hade sommarlov, var tillsammans med sin bästa vän nära havet under en sommarsol, samtidigt som hon lyssnade på en riktig toppenlåt.

Du som läser har säkert minnen som får dig att känna dig lättare och gladare när du tänker på dem. Känn efter om du hittar något positivt minne. Får du hjärnstopp, kan du testa att låta dig inspireras av någon gammal bild och påminnas av just den stunden! Det kanske är en galen fest, en bra vän eller något annat som får dig att må bra.

Den sjungande fisken har följt med i mitt liv; varje gång jag lyssnar på melodin blir jag lugn och de gånger jag dragits för djupt ner av mina tankar får den mig att komma upp till ytan igen. Men förutom att få mig att känna in nuet och bli nöjd med mig själv, har låtens budskap om att inte oroa sig, å andra sidan också fått mig att hamna i stressade situationer. Man kan säga att jag ibland har varit för nöjd och oroat mig för lite. Det har i dessa stunder varit lätt att skjuta upp saker som tar tid och är ansträngande. På ett sätt passar ”Don't worry be happy-livsstilen” egentligen bäst på en karibisk ö, där man kan äta fallfrukt, dricka Pina Coladas och bada.

När jag levde enligt denna livsstil som allra mest, insåg jag alltså att det inte fungerade. När man slutar att oroa sig helt och hållet gränsar det lätt till att sluta bry sig och detta kan gå ut över andra människor. Man får inte glömma bort hur viktigt det är att samtidigt också se sina medmänniskor. Vi är ett flockdjur och är programmerade att ge mer till vår omgivning än vad vi tar ifrån den. Samtidigt som vi själva ska må bra, måste vi också hålla ihop gruppen.

Men samtidigt har den sjungande fisken på väggen ändå en viktig poäng. Man ska inte oroa sig för mycket, då kan man också må dåligt. Allt handlar om att ha balans mellan de båda motsatserna. Tyvärr har det också hänt att pendeln slagit över åt det andra hållet för mig.

Under en period i mitt liv mådde jag väldigt dåligt. Då hade jag helt glömt bort låten som fisken sjungit så glatt för mig. Mina mörka tankar om mig själv överröstade den glada tonen. Jag oroade mig för att inte räcka till på alla möjliga sätt. Och samtidigt öppnade jag inte upp mig för andra; jag kände att jag inte ville belasta någon med mitt mående. Sakta kände jag hur mina tankar åt upp mitt annars glada sinne. Folk omkring mig undrade vad som hade hänt, men jag visste inte vem jag kunde prata med. Jag vågade inte lämna ut mig själv för att jag var livrädd att personen skulle gå när den inte orkade lyssna längre.

Efter att ha tagit igenom sig den tunga perioden, insåg jag att, på samma sätt som fisken inte kan sjunga sin melodi utan att byta batterier, kan inte heller jag det. Varken jag eller fisken sjunger utan pauser. Det är omöjligt att spela den glada melodin hela tiden, ibland måste man byta batteri. Jag lärde mig också att man mår bättre efter man har bytt batteri; man ser klarare.

Samtidigt fick jag också se vilka personer i min närhet som stannade kvar och finns där för mig, när reparationen skedde. Och de som inte stannade, fick simma vidare och förhoppningsvis hitta ett nytt stim. Jag lät fiskarna som ville mig illa vara och istället sökte jag upp ett stim människor som vill mig väl. Jag hoppas du gör detsamma!

Man kan säga att huvudingrediensen i denna livets fiskgryta är några teskedar lugn och tillit men också några kryddmått oro och självrannsakan. 


För att lyssna på krönikan som podcast klicka här (Youtube) eller här (Soundcloud)!
Glöm inte att följa vardagskrönikören på FacebookYoutube och Twitter!

För att driva in lite pengar på hemsidan, gör jag reklam för olika företag. Genom att klicka på länkarna nedan får jag någon krona per klick, och förhoppningsvis får ni lite inspiration. Så kika gärna in någon av länkarna för att bidra till Vardagskrönikören. Självklart behöver ni inte köpa något, det räcker med att klicka på länken.

Länk till Zalando.se: Klicka här

Länk till Hotels.com: Klicka här

Länk till Xbeauty.se: Klicka här

 
 

Liknande inlägg

Till top